2020, Nyheter |
31.01.2020 |
Paula Mikkola |
Rubriken på Hannele Pokkas föredrag var ”Trettio år av klimatsamarbete i Arktis och Barents-mina slutsatser”.
Behövs bättre dialog
En annan av hennes slutsatser är att det behövs en bättre dialog om klimatproblemen i Arktis.
-Issmältningen i Arktis är en global fråga. Arktis måste vara koldioxidneutralt till 2040. Konflikter och problem har inte minskat under dom 30 år jag jobbat med frågan. Det behövs en öppen dialog mellan beslutsfattarna och den lokala befolkningen i Arktis, sade Hannele Pokka.
Ökat oron
Naturresurser exploateras i alla dom Arktiska länderna.
-Arktiska rådet har varit framgångsrika i att berätta om klimatförändringarna i Arktis och visat att det är en global fråga. Det har ökat världens oro för det pris man måste betala för att utvinna naturresurserna i Arktis, sade Hannele Pokka.
Utanför maktkonflikter
Ursprungsbefolkningen i Arktis hade från början en permanent status i Arktiska rådet.
-Det arktiska samarbetet har huvudsakligen förts utanför världens maktkonflikter. Men hur ser det arktiska samarbetet ut för den lokala befolkningen i dom nordliga regionerna, undrade Hannele Pokka.
Vad vet beslutsfattarna?
Hon framhåller att en omfattande, genomarbetad och välformulerad deklaration inte betyder så mycket för vanliga människor i Arktis.
-Ministrar som åker från huvudstäderna till Arktis måste sätta sig mer djupt in i dom nordliga frågorna. Och hur är det med beslutsfattarna i dom regionala myndigheterna i Arktis, sade Hannele Pokka.
Arktis överskuggar Barentssamarbetet
Barentssamarbetet bygger på två pelare: Barents Euro-arktiska råd och Barents regionala råd.
-Barentssamarbetet har kommit i skuggan av det arktiska samarbetet i vanliga människors ögon. Många projekt i Barentssamarbetet ger effekt först på lång sikt och det kommer inte fram i det dagliga nyhetsflödet, sade Hannele Pokka.
Ursprungsbefolkningarna
Gunn-Britt Retter, ansvarig för Arktis, och miljöfrågor vid Sametinget i Norge, ansåg att beslutsfattare och andra måste lyssna mer på ursprungsbefolkningarna i Arktis.
-Samerna borde ha beslutsrätt över sina landområden och så är det långtifrån så nu. Det är viktigt att lyssna på oss och klimatförändringen är bara toppen på ett berg av det som påverkar oss, sade hon.
Har kunskaper
Hon framhöll att det är samerna och andra ursprungsbefolkningar som har kunskapen om Arktis.
-Kunskapen flyttas mellan generationerna hos det samiska folket. Samiska folket borde sitta med vid dom beslutande borden. Beslutsfattarna bör titta utanför boxen och lyssna på oss, sade Gunn-Britt Retter.
Hon framhöll vikten av en hållbar och cirkulär ekonomi i Arktis.
-Det är inte bara dom stora besluten som är viktiga, utan även dom små besluten påverkar människorna. Ett Arktis med ursprungsbefolkningarna vid dom beslutande borden borde vara viktigt, sade Gunn-Britt Retter.