Nyheter 05.12.2019 Paula Mikkola
-Gemensamma nordiska personnummer och stopp för att dubba skandinaviska filmer och serier till ett annat skandinaviskt språk. Det handlar om att skapa en nordisk språkgemenskap. Det sade Heidi Lönne Grönseth, rådgivare för utbildning och språk hos Foreningen Norden, när hon medverkade i Tromsö vid seminariet ”Ökad arbetsmobilitet på Nordkalotten”.

Seminariet var anordnat av Nordkalottens Gränstjänst, med stöd av Nordkalottrådet, Nordiska ministerrådet, det svenska regeringskansliet samt Foreningen Norden.

Foreningen Norden grundades 1919 och fyller alltså hundra år i år. Föreningen arbetar för en folklig nordisk kontakt och ett ökat nordiskt samarbete.

-Vi vill att Norden ska bli en av världens bästa, integrerade, dynamiska och nyskapande regioner, sade Heidi Lönne Grönseth.

Norden i läroplanarena

Foreningen Norden arbetar också för en ökad nordisk offentlighet, nordiska transportplaner, och att Norden ska komma in mer i skolans läroplaner.

-Upp till 90 procent av danska, norska och svenska ord liknar varandra och 20 miljoner människor har skandinaviska som modersmål. I Finland är finska och svenska officiella språk och fem procent, cirka 300 000 människor har finlandssvenska som modersmål. På Åland är svenska det officiella språket och på Färöarna, Grönland, Island och Finland får eleverna lära sig skandinaviska i skolan, sade Heidi Lönne Grönseth.

Nordiska rådet och ministerrådet

Det är i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet som det officiella nordiska samarbetet äger rum. Nordiska rådet grundades 1952 och består av 87 valda nordiska parlamentariker. Rådet fattar beslut om frågor som man sedan vill att dom nordiska regeringarna ska ta upp.

Nordiska ministerrådet arbetar under dom nordiska statsministrarna. Varje land har också en nordisk samarbetsminister. Nordiska ministerrådet arbetar för att hitta och genomföra nordiska lösningar för olika frågor och därmed få ett större gemensamt resultat.

-Tillsammans är vi 27 miljoner människor och en av världens tio till tolv största ekonomier. Vi har en kultur-, och språkgemenskap och delar dom nordiska värdena om tillit, jämställdhet och demokrati, sade Heidi Lönne Grönseth.

Jobbar tillsammans

Det nordiska samarbetet är viktigt då det gäller ekonomi, välfärd och sociala rättigheter.

-Vi jobbar också gemensamt då det gäller omställning och innovationer, liksom inom försvar och säkerhetspolitik. Tillsammans är Norden en starkare röst än var och en för sig. Vi har även ett utvecklat samarbete då det gäller vetenskap, kultur och underhållning, sade Heidi Lönne Grönseth.

Stor rörlighet över gränserna

Rörligheten över dom nordiska gränserna är stor.

-70 000 till 100 000 svenskar jobbar eller flyttar till Norge varje år och pendlingen äger rum från varje kommun. Nordplus, som stöds av Nordiska ministerrådet, arbetar med utbildningssamarbete. Inom det kan man få stöd till att söka till olika nordiska utbildningar i bland annat språk, vuxenutbildning, utbildning för unga och högre utbildning. Nordjobb förmedlar jobb och sommarjobb, boende och fritidsprogram för 18-30-åringar, sade Heidi Lönne Grönseth.

Utbildning Nord

En verksamhet som syns i dom nordiska läroplanerna och snart firar 50-årsjubileum av nordiskt samarbete är Utbildning Nord i Övertorneå.

-Vi har utbildat i stort sett alla Nordnorges kylmontörer, sade Leif Lahti direktör vid Utbildning Nord.

Utbildning Nord är en nordisk yrkesskola som startade i december 1971 och en av initiativtagarna var dåvarande Nordkalottkommittén, föregångare till Nordkalottrådet.

-Vi omfattar tre länders utbildningsystem och alla länders läroplaner gäller. Vi har ett komplett utbud av utbildning, boende och fritidsaktiviteter. Vi undervisar på svenska, finska, norska och engelska och vi har elever från alla dom nordiska länderna. Vi erbjuder praktikplatser i dom nordiska länderna, men även i många andra europeiska länder, sade Leif Lahti.

Olika utbildningsystem

Många av dom yrkesutbildningar som fanns när Utbildning Nord startade finns med även i dag, och en del nya har tillkommit.

-Vi har regelbundna möten med olika branschorgan för att hålla oss uppdaterade vilka yrkesgrupper som behövs, sade Leif Lahti.

Projektet NorPå som startade 2015 arbetade med att överbrygga dom nordiska ländernas utbildningssystem och olika krav på yrkeskunskaper.

-Vi har konstaterat att det finns skillnader in hur länderna reglerar yrken, men det finns inga formella hinder att få sin yrkeskompetens godkänd i dom tre länderna på Nordkalotten, sade Leif Lahti.

Gränshinder

Det finns en del gränshinder när det gäller utbildningssamarbete mellan dom nordiska länderna. Det är olika branschkrav, byggnormer, byråkrati, upphandlingskrav, arbetsmiljöregler, språk och arbetssätt.

-Det finns många hinder som inte borde finnas, till exempel branschkrav som tyder på att branscherna inte litar på ett annat lands branschkrav. Regler för praktik och praktikens längd. Två av dom gränshinder som vi prioriterar att försöka lösa nu är erkännande av yrkeskvalifikationer och olika byggregler, sade Leif Lahti.